Fiskgjuse

År 1971 startade vi tillsammans med Riksmuseet en inventering av fiskgjuse. Upprinnelsen till detta samarbete var det dåliga häckningsresultat hos fiskgjusarna som noterades i slutet av 1960-talet. Nästan samtidigt kom rapporter från utlandet om den skalförtunning som drabbade många fågelarter och som kunde härledas till DDT-användning. Det visade sig att även svenska fiskgjusar var påverkad av skalförtunning, som värst ca 15 % i början av 1970-talet. Fiskgjusen fick enligt våra undersökningar normal skaltjocklek igen först i början på 2000-talet, det tog alltså 30 år av återhämtning.

Våtmarksinventeringar

I olika perioder har de restaurerade sjödelarna häckfågelinventerats beträffande våtmarksarter. År 1981 restaurerades Rysjön. Från och med 1982 har alla häckande våtmarksfåglar följts upp och ungfågelproduktionen beräknats.

På senare år har fågelstationen fördjupat samarbetet med länsstyrelsen. Från år 2009 har vi på länsstyrelsens uppdrag inventerat våtmarksfåglarna i samtliga våtmarksdelar av naturreservatet.

Trastsångare

År 1983 påbörjades studier av en relativt ny häckande fågelart i Kvismaren – trastsångaren. Dessa studier har sedan dess expanderat kraftigt och bedrivs nu sedan många år direkt från Lunds universitet. Detta projekt har genom åren genererat sex doktorsavhandlingar och en mängd vetenskapliga artiklar.